Orgeln i Etelhems kyrka

ORGELN

Orgeln i Etelhems kyrka på södra Gotland, som byggdes 1883 av Åkerman & Lund, tillhör den 
typ av mindre instrument som inte är ovanlig på den gotländska landsbygden. I bästa fall har de fått 
stå kvar orörda till våra dagar som vittnesbörd om en svunnen tids klangliga tänkande. I Etelhem 

monterades orgeln ned i samband med att läktaren revs 1956. 1957 restaurerades kyrkan och 
1958 monterades orgeln på nytt ihop och försågs med en tidstypisk fasad av orgelrörelsemodell. 
Orgelns klangliga gestalt förblev i stort densamma, så när som på att en stämma, Salicional 8’ för-

vandlades till en Svegel 2’.  Trots sin begränsning både storleksmässigt och i klangligt avseende, 

fyller Åkerman & Lund-orgeln i Etelhems kyrka väl sin uppgift både som liturgiskt och solistiskt 

instrument, låt vara att den gamla mekaniken då och då gör sig hörbart påmind. Orgeln är ett fint 

exempel på hur ett litet, välbyggt instrument, understött av en utsökt akustik, kan klinga förvånan-

svärt stort. I december 2006 kom den nya orgelskivan, och om du  trycker på manualen så kan 

du lyssna  på ett smakprov från CD:n. Jag kan föreställa mig att gamla orgelfasaden såg ut som 

fasaden i Eksa kyrka. (Se Eksta kyrka).

                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                                     & DISPOSITION:

Borduna 16' B/D

Principal 8'

Rörflöjt 8'

Oktava 4'

Ekoflöjt 4'

Svegel 2' (1957)

Bihangspedal

Mekansisk

Oktavkoppel

(B/D innebär två registerandrag, bas resp. diskant.)

TIDIGARE ORGLAR
Man vet att det mycket tidigt fanns en orgel i kyrkan, en mixturorgel, som man har daterat till 
tidigast 1400-talets mitt, kanske senare. På Statens Historiska Museum finns en detalj från väderlådan. 

Adressen för att se väderlådan är: http://www.historiska.se/collections/mis/sok/mylist.asp?id=1510

Tryck någonstans på manualen så spelar Bruno från nya skivan. 

(Bröllopståg av Gustaf Hägg 1867-1925)

KYRKAN

Tornets norra portal har sannolikt utgjort huvudingång i en nu till större delen försvunnen romansk kyrka,

och det kan förmodas att det invid tornets sydportal inmurade sandstenslejonet tillhört denna portals ut-

styrsel. Tornet uppfördes i början av 1200-talet, långhus och kor i ett sammanhang omkring 1300. Dop-

funten från 1100 talet är berömd i gotländsk skulpturhistoria. På den lästes på l910-talet namnet Heg-

wald och därmed namngavs den tidiga romanska stenskulpturens märkligaste expressionist, och dop-

funtar utförda i denna "vilda" stil går fortfarande under hans namn, trots att man numera tytt runinskriften 

så att den betyder "Hegwald lät göra . . . funt"; Hegwald skulle alltså i själva verket vara den som skänk-

te dopfunten till kyrkan. I korfönstren har några glasmålningar från slutet av 1200-talet bevarats. Vägg-

arna smyckas av kalkmålningar av Passionsmästaren, även här med några scener ur Gamla testamentet. 

Triumfkrucifixet är från slutet av 1300-talet. Predikstolen av visbysnickaren Jochim Sterling är daterad 

1648.  Källa: Dr. Bengt G Söderberg

Glasmålningar från 1300-talet. 

Varje enskild glasruta går att förstora genom att klicka i respektive ruta.

*   *   *

ÅTER HEMSIDAN