Orgeln i Yttergrans kyrka
ORGELN
Orgeln byggd
1771 av Jonas Ekengren (1736-1793), Stockholm.
Ekengren som var
autodidakt, gjorde drygt 30 orglar, varav
Sveriges kanske
minsta kyrkorgel har han också gjort, den
På tavlan över
orgeln i Yttergran kan man läsa följande:
Under
bestyrande af kyrkoh. Hr Mag J Solander, Hr Mag A. Norell, Hr J.E. Grandin,
Hr L.J.
Lavreli, Hr O.J. Bruno, Hr J.S. Thunberg, Hr O. Hultbom, ock med de öfriga
Församlingens
bekostnad är detta Wärn Förfärdigat af Hr J. Ekengren, År 1776.
DISPOSITION:
Manual C –d3
Gedackt 8’
Principal 4’
Saltsinal 4’
Qvinta 3’
Octava 2’
Mixtur II
Composition of
Mixtur
C
1’
½’
C#1
2’
1’
C#2 4’ 2’
YTTERGRAN KYRKA.
Kyrkan är huvudsakligen uppförd av natursten, och består av rektangulärt långhus med smalare rakt avslutat kor,
vapenhus i söder och torn i väster. Sakristian är belägen i öster, och har samma bredd som koret. Långhus och
vapenhus har sadeltak, koret och sakristian täcks av ett gemensamt, valmat sadeltak. Tornet kröns av en karnissvängd
huv, som i likhet med övriga tak är spåntäckt. Kyrkorummet nås via vapenhuset. I kyrkorummet kan man bese
muralmålningar av den berömde kyrkomålaren Albertus Pictor. Under slutet av 1100-talet eller omkring
1200 uppfördes den lilla kyrkan i romansk stil med smalare kor och absid. Troligen fungerade den som
gårdskyrka. Av den ursprungliga kyrkan återstår nuvarande långhus och kor. Kyrktornet i väster tillkom troligen
under början av 1200-talet. Omkring 1300 vidgades triumfbågen samt arkadbågen mellan långhuset och torn-
kammaren. På 1480-talet slogs tegelvalv i kor och långhus, vapenhuset uppfördes och absiden avskildes från koret
och användes som sakristia. Vidare förhöjdes tornet och försågs med en gotisk spira. Kyrkans exteriör präglas till
stor del av byggnadsverksamheten under 1700-talet. 1723 drabbades kyrkan av en förödande eldsvåda, och repar-
ationsarbeten sattes genast igång. Det dröjde dock till början av 1740-talet innan kyrkan var återställd, och tornet
kunde krönas med en provisorisk huv. 1745 - 1746 revs absiden och den nuvarande sakristian byggdes. Vid en genom-
gripande restaurering och moderninsering 1773 - 1775 tillkom den nuvarande tornhuven, fönstren förstorades och
kyrkan putsades utvändigt. Invändigt vitlimmades kyrkan och försågs med ny inredning. Interiören
präglas främst av Albertus Pictors kalkmålningar samt av 1700-talsinredningen, där bland annat en altarpredikstol ingår.
Kalkmålningarna tillkom under 1400-talets senare del och överkalkades 1775. Vid en restaurering 1927 under ledning
av arkitekten Sven Brandel togs kalkmålningarna fram. Källa: Wikepedia
Altarskåpet från omkring 1470-80-talet med fem stående helgon. Klicka på varje helgon för förstoring.
Följande helgon avbildas från vänster: helig Biskop, Madonna på månskäran, St. Olov, St. Sunniva (med klippan), helig diakon (kanske St. Lars)
Av dessa helgon är St. Sunniva av norsk härstamning och förekommer mycket sällan i Sveriges kyrkliga konst.
Interiörbild från 2010
Interiörbild från 2004
Albertus Pictor-målningar
