Orgeln i Torsås kyrka


ORGELN
Byggd av Olof Hammarberg, Göteborg
Tidigare orglar: 1957 byggd av Troels Krohn, Hilleröd, 25 stämmor.
Hammarberg 1928, 18 stämmor 2 manualer och pedal.
KYRKAN
Under medeltiden tillverkades altarskåp, krucifix o dyl. konstföremål alltid i verkstäder, eftersom arbetsmomenten var fördelade på olika hantverkare. Lybeck var en stad med flera sådana
verkstäder, som levererade sakral konst till Norden. I altarskåpen fanns ofta skulpturer av helgon. Ovan ser vi Sankta Gertrud med en kyrka i handen och Sankt Antonius, vars attribut tyvärr
har försvunnit. Sankta Gertrud var född på 600-talet i Belgien. Hon var känd för sitt brinnande intresse att bygga kyrkor och sjukhus. Sankt Antonius levde på 300-talet och avbildades gärna
under medeltiden med ett svin. Han var bl.a. husdjurens skyddshelgon. Antonius lade grunden till det kristna munkväsendet.
Altarskåpet i Torsås kyrka tillhör de mer betydande verken i den sakrala konsten i Sverige. Förmodligen har skåpet tillverkats av den lybeckske hantverkaren, målaren och skulptören Johannes
Stenrath omkr. 1460. Han har flera kända arbeten i Sverige, bl a i kyrkorna Bällinge och Kråksmåla. Smärtomannen i mitten är omgiven av två kvinnliga helgon, troligtvis Sankta Barbara och
Sankta Dorotea. Tyvärr saknas händer och attribut. Därför kan man inte med säkerhet identifiera helgonen. Skåpet har renoverats minst två gånger, och av de tidigare helgongloriorna har bara
smärtomannen fått behålla sin. Länga tider har skåpet varit nedtaget. I dess ställe har kyrkan haft altartavlan med Kristi uppståndelse. Detta konstverk hänger idag på en av sidoväggarna. Först
på 1950-talet har altarskåpet fått tillbaka sin gamla plats. Under medeltiden var flyglarna bemålade och mestadels stängda. Endast vid de stora högtiderna öppnades skåpet helt. Målningarna
på flyglarnas framsidor gestaltade oftast helgon. Tyvärr återstår ingenting därav idag. Även predellan, stycket mellan skåpet och altarbordet, brukade vara konstnärligt utormat. Inte heller detta
finns bevarat.
Sankt Olof och Sankta Birgitta tillhör de helgonsom oftast avbildas i den sakrala konsten i Sverige. Sankt Olof var Nordens första helgon. Han led martyrdöden omkr. 1030 och förknippas sär-
skilt med Nidarosdomen i Norge, där hans reliker bevaras. Som attribut har Sankt Olof en kalk och en yxa. Han står alltid med foten på en underliggare, ett djur med människohuvud. Sankta
Birgitta förknippar vi gärna med klosterväsendet i Vadstena. Hon avbildas mest som änka med en duk och en bok i handen eller knäet. Boken syftar på hennes uppenbarelser. Heliga Birgitta
dog i Rom1373. Hennes stoft fördes i land i Söderåkra socken på väg till Vadstena. Hon helgonförklarades 1391.
Källa: Folder från kyrkan
Altarskåpet har jag delat in i tre delar. Klicka vidare i de tre delarna för att få större bild.