Stora Tuna kyrka
Stora Tuna kyrka är ett av Dalarnas yppersta byggnadsverk, en av landets största landsortskyrkor, ämnad att bli
domkyrka i "Dalarnas och Bergslagen ovan Långheden"-stift då den uppfördes år 1469. Kyrkan är uppförd i
gråsten och delar av tegel. Den är vitrappad och försedd med skiffertak. Tornet som är 86 meter högt är täckt med
kopparplåt. Stora Tuna kyrka är ett av Dalarnas yppersta byggnadsverk, en av landets största landsortskyrkor,
ämnad att bli domkyrka i "Dalarnas och Bergslagen ovan Långheden"-stift (en funktion den även hade under andra
halvan av 1500-talet). Den byggdes över grunden av en äldre på 1200-talet uppförd gråstenskyrka som i sin tur var
utbyggd helgedom vars mark varit helig ända sedan hednatiden, då tillägnad asaguden Frej men även mötesplatsen för
"Tuna ting". Sedan dess har kyrkan genomgått en del restaureringar. Redan i början av 1900-talet avlägsnades de över
sidoläktarna och 1968 byggdes läktaren om, sidoskeppsläktarna och västläktaren revs, kvar blev mittpartiet som
uppbär den stora orgeln och ett mycket ljusare kyrkorum skapades. Under denna läktare upprättades nya utrymmen.
Sakristian "rensades" och inreddes på ett enkelt och enligt tidens krav funktionellt sätt. Mycket av inredningen i
kyrkan målades brunröd. 1994-95 fick så kyrkan en yttre upprustning med puts och plåtarbeten. Så år 2000 skedde
en ombyggnad av utrymmena under och vid sidan av orgelläktaren. Detta innebar att bänkarna i kyrkans sydvästra
och nordvästradel samt två främre bänkar togs bort. Fönstren målades in- och utvändigt, dopfunten flyttas till andra
sidan av altaret, närmare kororgeln. Dagen utseende fick kyrkan redan år 1469. Kyrkan är uppförd i gråsten och
delar av tegel. Från början oputsad, numera vitrappad och försedd med skiffertak. Det första tornet byggdes på mitten
av 1500-talet men eldhärjades redan år 1590. Ett nytt restes år 1610 på resterna av murarna, denna spira sträckte
sig 76 m hög (ett gesällprov av de båda holländarna Hubert och Gerhard de Beche, som sedermera även fick uppföra
tornspiror för både Uppsala domkyrka och Tyska kyrkan i Stockholm). Tyvärr antändes spiran av blixten både år
1664 och 1807 då även klockorna gick till spillo efter att ha störtat ner från de brinnand bjälk.lagren. Sin nuvarande
spira från 1914-17, formgavs av arkitekt Axel Lindegren efter en gammal förebild. Tornet, 86 m högt och hela 56 m över
murkrönet, är täckt med kopparplåt. Den 13 m höga takryttaren i öster tillkom även då. Källa: Svenska kyrkan
Tryck i bilden för större upplösning
ORGELN
Andante ur Tagebuch Op.82
Max Reger (1873-1916)
Inspelad vid en livekonsert den
7 oktober 2007 i Stora Tuna kyrka
Ulf Norberg,orgel
ORGEL
Stora Tuna kyrkas orgel är byggd av A. Magnussons Orgelbyggeri AB.
Göteborg,/Mölnlycke. under ledning av orgelbyggmästare Stig Magnusson
och med Herwin Troje som intonatör. Dispositionen har utarbetats av
Gotthard Arnér i samråd ned musikdirektör Bengt Granstam.
Arkitekt har varit Kurt von Schmalensee.
Den nya orgelfasaden är helt ljudande såväl i huvudorgel som ryggpositiv
och pedalverk. Därjämte har huvudverkets trumpetstämma anbragts på
gammalt spanskt vis med tuberna, riktade vågrätt ut mot kyrkorummet.
Ryggpositivets krumhorn är värt ett speciellt omnämnande. Det är en
kopia av den store franske orpelbyggarklassikern Cliecluots rörverk med
samma namn. Ytterligare en klanglig detalj är utmärkande för denna orgel.
Det är den s.k. cymbelstjärnan. ett orgelregister med gamla anor bestående
av ett antal spelande klockor, på vilkas drivande axel sitter en stjärna.
som syns i fasaden.
DISPOSITION:
| Huvudverk | Ryggpositiv | Svällverk | Pedal |
| Pommer 16’ | Gedackt 8’ | Flöjtprincipal 8’ | Principal 16’ fasad |
| Principal 8’ fasad | Kvintadena 8’ | Gedackt 8’ | Subbas 16’ |
| Rörflöjt 8’ | Principal 4’ fasad | Spetsgamba 8’ | Kvinta, 10 2/3 |
| Oktava 4’ | Koppelflöit 4’ | Voix céleste 8’ | Oktava 8’ |
| Blockflöjt 4’ | Waldflöit 2’ | Oktava 4’ | Gedackt 8’ |
| Oktava 2’ | Nasat 1 1/3 | Rörflöjt 4’ | Oktava 4’ |
| Mixtur 6-8 ch. | Sesauialtera 2 ch. | Nasat 2 2/3 | Nachthorn 2’ |
| Cornett 3 ch. | Scharf 4-5 ch | Piccolo 2’ | Rauschkvint 3 ch. |
| Trumpet 8’ spansk | Dulcian 16’ | Sifflöjt 1’ | Basun 16’ |
| Cymbelstjärna | Krumhorn 8. | Mixtur 5 ch. | Trumpet 8’ |
| Tremulant | Terscymbel 3 ch. | Skalmeja 4’ | |
| Fagott 16’ | |||
| Oboe 8’ | |||
| Tremulant |
Koppel: RP/HV SV/HV HV/P RP/P SV/P
3 fria kombinationer
Helmekanisk traktur och registratur
Orgelns klangliga disposition är ägnad att tjäna olika stilarter. olika tiders musik.
Klassisk orgelkonst av såväl fransk som italiensklhärkormt. J.S.Bach., romantisk
musik och nutida visar sig kunna realiseras på ett konstnärligt svnnerligen tillfreds-
ställande sätt. Orgelns olika verk bildar slutna enheter samtidigt som de i sig äger
en mångfald möjligheter till klangkombinationer av olika slag.