Orgeln i Kiruna kyrka
Bruno Wallenström vid orgeln
Organist i Kiruna kyrka mellan 1984-99
ORGELN
Kirunas kyrkas läktarorgel är byggd 1957 av Orgelbauwerkstatt Rudolf von Becherath, Hamburg.
Reparerad och ombyggd 1978 av Grönlunds orgelbyggeri, Gammelstad.
Renoverad och restaurerad 2006-07 av Gerhard Grenzing, Barcelona.
Intonation: Christoph Linde, Daniel Grenzing
DISPOSITION:
| Brustwerk - man IV * | Oberwerk - man III** | Hauptwerk - man II | Rückpolitiv - man I | Pedal |
| Holzgedackt 8' | Gemshorn 8' | Quintadena 16' | Rohrflöte 8' | Prinzipal 16' (nya f.p) |
| Rohrflöte 4' | Ital. principal 4' | Prinzipal 8' (fasad) | Prinzipal 4 (fasad) | Subbass 16' |
| Prinzipal 2' | Zimbel | Spielflöte 8' | Blockflöte 4' | Oktave 8' |
| Schwiegel 1' | Waldflöte 2' | Oktave 4' | Scharf IV | Pommer 8' |
| Scharf III | Terz 1 3/5' | Oberwerk/Hauptwerk | Gemshorn 2' | Metallflöte 4' |
| Krumhorn 8' | Sifflöte 1' | Nachthorn 4' |
Rückpositiv/Hauptwerk |
Rückpolitiv/Pedal |
| Tremulant (ej original) | Nasat 2 2/3' | Quinte 2 2/3' | Spitzquint 1 1/3' | Nachthorn 2' |
| Dulzian 16' | Oktave 2' | Sesquialter II | Mixtur VI | |
| Tremulant (ej original) | Mixtur V | Bärpfeife 8' | Posaune 16' | |
| Trompete 8' | Tremulant | Trompete 8' | ||
| Schalmei 4' | ||||
| Oberwerk/Pedal |
* Handmanövrerade svälluckor
** Svällarluckorna vilka installerades 1978 är numera borttagna.
Slejflådor
Mekanisk speltraktur
Elektrisk registratur
Liksvävande temperering
Fria kombinationer
(8 serier om 999 i varje)
KYRKAN
Innan Kiruna kyrkas färdigställande hade det tidigare i Kiruna tätort endast funnits provisoriska
kyrkobyggnader. Den traditionella församlingskyrkan låg i Jukkasjärvi, 19 km bort. Den första
kyrkan i Kiruna samhälle, vanha kirkko – den gamla kyrkan, var en enkel träbarack som
Statens Järnvägar hade byggt 1899. Den nyttjades från år 1900 såsom skolbyggnad under var-
dagarna och gudstjänstlokal om söndagarna av Svenska kyrkan och andra samfund. Där-
utöver fick den fungera som matsal. Sedan 1902 användes en lokal i den nybyggda Bolagsskolan
efter att en kyrkoherde gjort en förfrågan till gruvbolaget LKAB att lösa bristen på gudstjänstlokaler.
Pastor Andreas Juliebö klagade dock över att lokalen var så dåligt placerad i stadsplanen, vilket
gjorde att folk inte orkade ta sig till kyrkan. Från och med 1906 fram till Kiruna kyrkas invigning
användes istället metodistkyrkans lokaler. År 1901 hade Hjalmar Lundbohm, LKAB:s disponent,
börjat planera byggandet av en ordentlig kyrkobyggnad i Kiruna. Arkitekten Gustaf Wickman, som
kommit till Kiruna 1899, fick uppdraget att rita kyrkan. Hjalmar Lundbohm lär ha sagt till honom att
”du skall rita en kyrka som är som en lappkåta”. Förutom själva kyrkan gjorde Wickman även
ritningar till klockstapeln, gravkapellet och en kyrkoherdebostad. De äldsta ritningarna är från 1903
och redan då hade kyrkan i stort den utformning som den slutligen fick. Till en början planerades
det att kyrkan och klockstapeln skulle byggas i en park ovanför järnvägsstationen, i den nuvarande
Järnvägsparken, men allt eftersom åren gick blev planen allt mer inaktuell. Istället placerades kyrkan
på Bolagsområdet, ungefär 400 meter sydost om den första platsen. Orsakerna till denna ändring
var bland annat att staden inte utvecklades kring järnvägsstationen utan förlades mot söder och öster.
Dessutom styrdes inte Bolagsområdet av några officiella stadgar och förordningar om utformning av
byggnader. Bara kyrkans spåntak skulle ha stridit mot paragraf 15 i den lokala byggnadsstadgan. Utöver
detta kunde man från kyrkans högt belägna plats se ut över samhället och fjällvärlden runtomkring.
Uppförandet av Kiruna kyrka drog ut på tiden och tog sammanlagt tre år; byggmästare var Edfastsson
Nygren. Klockstapeln hade färdigställts redan 1907. Byggandet av kyrkan började 1909, avstannade
samma år på grund av storstrejk inom byggföretaget. Först i april 1910 fortsatte byggandet. Virket till
kyrkan fraktades till Kiruna från bland annat Ryssland. Det blev problem med färgsättningen av kyrkan.
Klockstapeln hade redan några år tidigare målats röd i väntan på det slutliga beslutet. Hjalmar Lundbohm
hade tillsammans med skulptören Christian Eriksson testat vitt och olika kulörer mellan gult och rött på
kyrkans bottenpartier men ingen färg verkade passa. Orangetonerna ansåg Hjalmar Lundbohm ge intryck
av vanligt, gulbrunt fernissat trävirke som användes av fattiga och av frikyrkorna i stan – Kiruna kyrka
skulle ha en mer förnäm färg. Bestämmandet uppsköts flera gånger; Gustaf Wickman ville bestämt
rödmåla kyrkan i samma färg som klockstapeln medan Christian Eriksson hellre såg att den tjärades.
Hjalmar Lundbohm stod neutralt i frågan. Till slut beslutades dock att kyrkan skulle målas faluröd,
en färg som vid 1900-talets början ansågs bära på det svenska traditionsarvet. I januari 1913 överlämnades
kyrkan och stapeln till församlingen i detta nybyggarsamhälle, som sedermera fått stadsprivilegier (1947).
Kiruna kyrka utsågs av Arkitektriksdagen 2001 till ”Alla tiders bästa byggnad, byggd före 1950” i
Sverige. Inom 30 år måste Kiruna kyrka antagligen flyttas då gruvsprickorna från malmbrytningen i
Kiirunavaara når kyrkan. Källa: Wikepedia
