Orgeln i Katarina kyrka
För större bild - klicka i bilden
2000: Firma Jan L. van den Heuvel, Dordrecht, Nederländerna, installerar en ny stor symfonisk orgel med 62 stämmor fördelade på 3 manualer och pedal. Orgelfasaden är rekonstruerad efter Gren & Stråhles nedbrunna fasad, dock något förenklad; vissa ornament och skulpturer har inte återskapats. Trakturen är mekanisk med barkermaskiner till samtliga klaviaturer. Registraturen är elektrisk med 999 kombinationer.
NUVARANDE ORGEL
J.L.van
den Heuvel
från Dordrecht i Holland har byggt den nya orgeln i Katarina kyrka.
Orgelfasaden är rekonstruerad efter den nerbrunna vackra
1700-talsfasaden (förutom vissa ornament och skulpturer).
Den nya orgelns karaktär har den symfoniska franska traditionen som förebild.
Många stämmor anknyter här till den franska 1800-talsorgelbyggaren
Cavaillé-Colls estetik. Instrumentet
har 62 stämmor fördelat på tre manualer och pedal.
Speltrakturen är mekanisk med Barkermaskiner till samtliga manualer
och pedal. Registraturen är däremot
elektrisk med ett datorstyrt kombinationssystem.
J.L.
van den Heuvel har byggt flera symfoniska orglar, bl a i Katwijk, Holland (80
stämmor), St. Eustache, Paris (101 stämmor), Vik-toriahallen i Genéve (71
stämmor) och St. Franziskus i Mfinehen (51 stämmor).'
Disposition:
| Grand-Orgue (1, C-c4) | Positif expressif (II, C-c4) |
Récit expressif (III, C |
Pédale (C-g l) |
| Principal 16' |
Bourdon 16' |
Flûte 16' |
Soubasse 32' |
| Montre 8' |
Principal 8' |
Diapason 8' |
Flûte 16' |
| Flute traversičre 8' |
Flute
ā cheminée 8' |
Flûe harmonique 8' |
Contrebasse 16' |
| Bourdon 8' |
Quintaton 8' |
Bourdon 8' |
Soubasse 16' |
| Gambe8' |
Salicional 8' |
Viole 8' |
Flûte 8' |
| Prestant 4' |
Unda
maris 8' |
Voix céleste 8' |
Octave 8' |
| Fliåte ouverte 4' |
Prestant
4' |
Octave 4' |
Bourdon 8' |
| Quinte 2 2/3' |
Flute
d'écho 4' |
Flute octaviante 4' |
Flûte 4' |
| Doublette 2' |
Nasard
2 2/3' |
Octavin 2' |
Octave 4' |
| Sesquialtera II, 22/3+13/5' | Flute
ā bec 2' |
Plein-Jeu harmonique III-V |
Contre-Bombarde
32' |
| Fourniture V |
Tierce 1 3/5' |
Cornet III | Bombarde
16' |
| Cymbale IV |
Larigot 1 1/3' |
Bombarde 16' |
Basson 16' |
| Grand Cornet V |
Piccolo 1' |
Trompette harmonique 8' |
Trumpette 8' |
| Bombarde 16' |
Fourniture III-IV |
Basson-Hautbois 8' |
Clairon 4' |
| Trumpette 8' |
Trompette 8' |
Voix humaine 8' |
|
| Clairon 4' |
Cromome 8' |
Clairon
harmonique 4' |
|
|
Tremulant |
Tremulant |
Koppel:
I/P, II/P, III/P, II/I, III/I, III/II, 16'I/I, 16'II/II 16'III
Tremulanter
i Positif och Récit
Registersvällare,
Tutti
Fantasi och fuga
på Youtube
Fantasi och fuga g-moll BWV 542 Baletto del granduca
Johann Sebastian Bach 1685-1750 Jan Pieterszoon Sweelinck 1562-1621
Scherzo g-moll op 49 nr 2 Adagio g-moll
Marco Enrico Bossi 1861-1925 Tomaso Giovanni Albinoni 16711751
Gregory Lloyd, orgel
Inspelningarna gjorda den 20 juni 2010
av Anders Söderlund
KYRKAN

Historia
1654 begärde invånarna i "östra kvarteret" (östra Södermalm) hos kungen att få bilda en ny församling. Denna begäran
bifölls och med hänsyn till den ständigt växande folkmängden gav Karl X Gustav även sitt tillstånd till att en ny kyrka byggdes.
1656 var arkitekten Jean de la Vallée färdig med ritningarna på Katarina kyrka och kyrkan grundlades. Karl X Gustav hade
stora planer för Södermalm och ville här skapa ett modernt förvaltningscentrum dit slottet och de kungliga ämbetsverken skulle
flytta. Förutom byggandet av Katarina kyrka förverkligades dessa planer inte på grund av kungens hastiga död 1660.
1695 var kyrkan färdigbyggd. På grund av ekonomiska orsaker hade kyrkbygget fått avbrytas under långa perioder.
1723 förstördes kyrkan vid en stor brand som också ödelade halva bebyggelsen i Katarina församling. Återuppbyggnaden av
kyrkan startade nästan omedelbart under ledning av stadsarkitekten Göran Josua Adelcrantz. Kyrkan fick nu sitt åttkantiga torn.
Under 1700-talet tillkommer altaruppsats och predikstol av Carl Fredrik Adelcrantz och orgelfasad av Jean Erik Rehn med skulp-
turer av Jakob Clerk samt en orgel byggd av Jonas Gren och Petter Stråhle.
1990 natten till den 17 maj, brann Katarina kyrka för andra gången och kvar fanns i stort sett bara yttermurarna. Samma år inled-
des återuppbyggnaden med Ove Hidemark som arkitekt.
1995 återinvigdes Katarina kyrka. Altaret hade nu flyttats närmare mitten av kyrkan vilket var helt i linje
med Jean de la Vallées ritningar till det som då var tänkt att bli Sveriges första centralkyrka.

Altaret

Läktare

Orgelbild

Dopfunten