Orglarna i St. Johannes kyrka, Stockholm
Läktarorgeln
Den fösta orgeln i S:t Johannes kyrka byggdes av Åkerman & Lund år 1890
när kyrkan var ny. Under 1900-talet har orgeln byggts om några gånger.
1946
gjordes en väsentlig om- och tillbyggnad, då ryggpositivet tillkom. Då
byggdes även orgelläktaren om och utökades till nuvarande storlek.
1976 invigdes den nya orgeln, byggd av Fredriksborgs orgelbyggeri (Troels Krohn)
i Hilleröd, Danmark. Då tillkom det arkitektoniskt modernare rygg-
positivet.
Fasaden och ett tiotal stämmor är bevarade från den ursprungliga orgeln.
Under 1994-95 renoverades orgeln av Jan Börjeson Orgelvård AB, Hägersten.
Arbetet omfattade allt ifrån rengöring och ”elsanering” till omintonation
av några stämmor (främst principaler) samt generalstämning. Ett nytt kombinationssystem, baserat på PLC-teknik, levererades 1997-1998 av samma firma.
DISPOSITION:
|
III – Svällverk: |
II – Huvudverk |
Pedalverk |
IV-Récitverk |
I-Ryggpositiv |
|
Borduna 16´ |
Principal 16´ |
Principal 16´ |
Bourdon 8´ |
Principal 8´ |
|
Basetthorn 8´ |
Principal 8´ |
Subbas 16´ |
Flute 4´ |
Borduna 8´ |
|
Violin 8´ |
Gamba 8´ |
Quinta 10 2/3´ |
Hålflöjt 2´ |
Octava 4´ |
|
Voix Celeste 8´ |
Octava 8´ |
Octava 8´ |
Cornett II chor |
Echoflöjt 4´ |
|
Flute harmonique 8´ |
Dubbelflöjt 8´ |
Borduna 8´ |
Vox humana 8´ |
Doublette 2´ |
|
Rörflöjt 8´ |
Quinta 6´ |
Octava 8´ |
Tremolo |
Larigot 1 1/3´ |
|
Octava 4´ |
Octava 4´ |
Rauschquint II chor |
|
Sifflöjt 1´ |
|
Flute harmonique 4´ |
Flute douce 4´ |
Hintersatz IV chor |
|
Scharff-Cymbel |
|
Nasard 3´ |
Ters 3 1/5´ |
Contra-Basun 32´ |
|
IV-V chor |
|
Waldflöjt 2´ |
Quinta 3´ |
Basun 16´ |
|
Oboe 8´ |
|
Ters 1 3/5´ |
Octava 2´ |
Fagott 16´ |
|
Cromorne 8´ |
|
Carillon IV chor |
Grand Cornett V chor |
Trumpet 8´ |
|
Tremulant |
|
Fagott 16´ |
Mixtur IV chor |
Trumpet 4´ |
|
|
|
Corno 8´ |
Cymbale II-III chor |
Singend Cornett 2´ |
|
|
|
Trumpet 8´ |
Trumpet 16´ |
|
|
|
|
Clairon 4´ |
Trumpet 8´ |
|
|
|
|
Tremulant |
Clairon 4´ |
|
|
|
Koppel
49 II+I,
50 III+I,
51 II+III,
52 II+IV,
53 P+I,
54 P+II,
55 P+III,
56 P+IV
Tidigare Hintersatz i pedalen hade VI chor (även om det också då angavs IV chor). Från denna hade separerats nuvarande
Rauschquint II chor och en mindre Hintersatz IV chor. Kombinationssystemet har 5.120 fria kombinationer och är baserat på
PLC-teknik. Tutti och recitverk har svällartrampor. Alla remolon är justerbara ifråga om frekvens och intensitet.
Kororgeln
S:t Johannes kyrkas kororgel byggdes 1968 av Bruno Christensen, Tinglev Danmark.
Orgeln har 19 stämmor, varav en transmission
(pedalens Gedackt 8’ och Subbas
16’ har tolv gemensamma toner).
Bröstverket har svällarluckor.
Disposition:
| Huvudverk | Manual I | Bröstverk | Manual II |
| Rörflöjt 8' | Principal 4' | Rörflöjt 4' | Gedackt 8' |
| Blockflöjt 4' | Waldflöjt 2' | Nasat 1 1/3' | Principal 2' |
| Blockflöjt 4' | Dulcian 16' | Cymbel 2 chor | Sesquialtera 2 chor |
| Mixtur 4 chor | II/I | Krumhorn 8' | Tremolo |
| Oktava 4' * | Trumpet 8' * | Gedackt 8' * | Subbas 16' * |
| Fagott 16' * | I/Ped | ||
| II/Ped | Nachthorn 2' * |
I*=Pedalstämma
KYRKAN
Här byggdes ett begravningskapell 1651, då platsen utgjorde begravningsplats inom Jacob-Johannes församling. Redan under
andra halvan av 1600-talet diskuterades en stenkyrka, men det var inte förrän på 1770-talet som man fick Gustav III:s tillstånd
att bygga en. Uppdraget att rita kyrkan gick till Jean Eric Rehn och den 14 september 1783 sattes spaden i marken för att bygga
en ny kyrka i klassicistisk stil. Redan i februari 1784 kom dock ett brev från kungen, som var på resa i Italien. Allt arbete skulle
stoppas, då kungen under sin resa kommit i kontakt med nyantika strömningar och ansåg att Rehns kyrka var för gammalmodig.
Kungen gav istället den franske arkitekten Léon Dufourny i uppdrag att rita en ny kyrka. Hans förslag blev i en extrem nyantik stil
utan fönster. Förslaget kändes troligen alltför främmande för Johannes kyrkogård, för bygget blev inte av. Istället reparerades trä-
kyrkan och byggdes ut. Den nuvarande kyrkan [redigera] Mot slutet av 1800-talet aktualiserades planerna på nytt och man utlyste
en tävling för att få förslag på en ny kyrka. Carl Möller ritade ett förslag i nygotisk stil och den 14 september 1883 - på dagen 100
år efter grundläggningen av det första försöket - beslutades förslaget. På Pingstdagen 1890 invigdes den nya kyrkan. Invigningen
förrättades av ärkebiskop Anton Niklas Sundberg i närvaro av bl.a. kung Oscar II. Kyrkosilhuetten [redigera] Utåt sett är kyrkan
slående lik domkyrkor i andra svenska städer och köpingar. Spiran är inte helt olik Luleå domkyrka eller för den delen Uppsala
domkyrka. Idag utgör Sankt Johannes inget ögonfångande inslag i stockholmssilhuetten, kyrkan har på något sätt lyckats bli dold
av omgivande bebyggelse. Men om man tittar på äldre stockholmsfotografier, tagna från exempelvis Katarinahissen syns Johannes
spira tydligt. Kyrkan är dock fortfarande ett imposant blickfång i fonden om man går väster ut på Storgatan.
